Tjuvträning på uppfarten

Asta är halt och anmäld till tävling på lördag. Det var evigheter sedan hon startade i tvåan men hon kan fortfarande alla momenten, riktigt bra till och med. Tjuvtränade lite på uppfarten utanför huset ikväll, i mörkret så rutan var kanske inte så lätt att se. Peppar henne till max och öser belöningar över henne – inte så långsiktigt men det kanske kan räcka för att prestera på lördag. Hon är ingen hund man ”traggar” med, då ledsnar hon.

Fritt följ: Helt ok i alla fall det korta som jag körde nu. Fast hon var faktiskt lite långt fram.

Läggande u gång: Bra, riktigt bra :)

Inkallning: Sitter i ryggmärgen även den och nu ska hon ju inte heller stanna…

Fjärr: Hihihi, hon blir så glad. Fina skiften och hon provade inte med stå (bra det). Ska man vara petig så vill jag helst ha bort ett litet extra stopp som hon ibland gör, det är jättelitet men jag vill helst att hon gör allt i en och samma rörelse.

Rutan: Nja, den var lite svår att se i mörkret, stannade på gränsen till för tidigt första skicket men backa är ju en av favoriterna så… Andra skicket var bättre (då hade hon ju koll på var rutan stod) fast hon sprang och småhoppade ut…

Apportering: Hade träapporten i bilen så jag tog metallen – så gott att kunna skriva att det gick bra, nästan helt magiskt. Satte sig lite snett vid avlämnandet. Det som speedar upp henne är att köra apportering men hjälp av en annan person som håller henne och apporten och på mitt kommando (när hon tittar på apporten) släpper henne. Kör alltså bara tillbakagången. Då blir det oftast bra tempo hela vägen in, inget tugg, fin ingång :)

Platsliggning tränade jag inte, det är ruggigt kallt ute. Ska köra det i veckan. Och just det, hoppade det gjorde vi inte heller.

Jag har sagt till någon att om inte Asta klarar uppflyttning nu ska jag aldrig mer tävla henne i lydnad… Nu har vi haft riktigt dåliga förberedelser, så det tar jag tillbaka. Momenten verkar finnas där, frågan är hur det är med uthålligheten. Jaja, vi får se hur det blir och om tassen håller. Robin finns som ett alternativ, om det är ok att byta. Han behöver ifs gnuggas lite mer i rutan och framför allt med apporteringen (ingångar och avlämningar)…

Trädgårdshundar i snöskrud

Hello World! Robin kollar in omgivningarna.

Robin – Prince of Snow

Snödrottningen

Asta spejar från kullen

Förstapris!

I fredags var Robin och jag i Jönköping för att försöka inkassera ett förstapris. Ja, det var faktiskt så det kändes – vi ska bara ha det… Hade inte koll på att det var en kvällstävling som jag anmälde mig till, ännu mindre att det var en fredagskväll. Det kan jag säga, kvällstävlingar i all ära, men efter en hektisk arbetsvecka, mörker, hala vägar, hunddagis… Nej, vi håller oss nog till helgtävlingar – i alla fall så här års!

Tävlingen var väldigt trevlig, ett ridhus modell större med tre klasser samtidigt. Nja, nu efter att ha varit där hade jag nog tänkt mig ridhuset något större. Ville ha startnummer ett och drog det också! Kändes som om det var det bästa eftersom det var så svårt att hålla koll på startordningen.

Platsliggning: 9
Inga problem men kändes konstigt att stå så nära. Robin var lite ofokuserad och nosade faktiskt lite i backen.

Tandvisning: 10
Nu måste ju hunden sitta fint i utgångsposition under hela momentet för full pott…

Linförighet: 7,5
Jösses, maken på ofokucerad hund få man ju leta efter – eller ja, jag kände inte igen honom. Tyckte att det gick urdåligt och det är bara att konstatera att vi måste träna på riktigt mycket störning. Det gäller för alla moment – han lyssnade på tävlingsledaren i vår ring och i de båda andra ringarna. Och förare som kommenderade sina hundar… Ettan kördes i mitten med elit och trean vid ena sidan och tvåan på den andra.

Läggande: 7
Här släpade han visst i transporten och saktade in vid läggandet. Dessutom nosade han i marken när jag var på väg tillbaka. Grrrr, nosningar vill vi inte ha!!! Däremot körde jag lite safe här eftersom han nollade detta momentet sist. Jag tittade ner på honom lite innan jag kommenderade – det var säkert det som gjorde att han saktade in.

Innkallning: 10
Så skönt att han får en tia även denna gång :) Tack Dorn och Susanne!!!

Ställande: 8
Släpar i transport (även här… han var liksom inte med). Fick också köra dk i starten för han satt och kollade på fjärrdirigeringen vid sidan om!

Apportering: 0
Chansade på att få  fem poäng här eftersom jag tyckte att det gick lite knackigt. Grep aktivt men reste sig och spottade ut apporten :/

Hopp över hinder: 10
Tjoho, en tia igen. Ingångarna sitter som en smäck. Sätter Robin ca 4 meter från hindret och så ställer jag mig 4 meter bakom – han behöver lite space :)

Helhetsintryck: 7
Ja, det var inte mycket rätt här. Domarn har inte kommenterat men om jag ska göra det då skulle jag skriva; dåligt fokus, klänger och hoppar på matte… Ja, typ. Fast det som var bra var att han inte lät så mycket, någon gång pep han lite. Han gör det av förväntan och om han inte få sätta igång (enligt honom) tillräckligt snabbt.

Ynka 161 poäng, men vad f-n gör väl det. Förstapriset är i hamn och vi kommer att gå på tvåan direkt! Går det så knackigt och det ändå blir ett förstapris, ja då får man tusan vara glad!!! :)

Mycket att skriva om, men så lite tid…

Önskar så att jag hade mer tid till att skriva här på bloggen. Har haft den så länge och det är riktigt roligt att gå tillbaka i tiden och kolla vad man pysslade med för ett par år sedan. När jag började blogga tänkte jag att det skulle vara lite av en träningsdagbok, inte så detaljerat men åt det hållet. Den skulle också funka som lite kom-ihåg och tillbakablick. Ibland tycker man ju att man står och stampar på ett ställe och då är det kul att kunna gå tillbaka och ibland märka att det skett en enorm utveckling.

Hur som helst så saknar jag detta just nu. Jag har kliat mig i huvudet och tänkt ”Jösses, det här kommer vi aldrig att få någon rätsida på”. Med Asta har det t ex gällt apportering. Hon apporterar jättefint nu :) Med Robin slet jag mitt hår över att han inte kunde sitta i utgångsposition. Han satt bakom mig, ibland en hel meter, i 45° vinkel osv. Snygga ingångar var alltså ljusår bort. Fick superb hjälp med detta och nu har Robin på tävling fått idel 10:or i protokollen vid dessa moment (inkallning och hopp).

Sedan har vi varit med om så mycket kul. Vallningen har jag inte skrivit om alls. Har gått agilitykurs, appellkurs, spårat och varit med på sökträningar. Kört uppletande, där vi nu försöker få till avsökning i korridorer… Vi har varit med på ”jaktträning” med retrievrarna på Vishult. Och både Asta och Robin gör ett fint arbete både i fält och med markeringar (ups, nu känner jag att jag är ute på lite tunn is när det gäller vokabulären…) Men dirigeringar undviker vi – det har vi inte tränar så mycket på. Dummiesarna apporteras i alla fall med fart och fläkt och för det mesta med fint och fast grepp.

Robin har visat sig gilla drag och ännu så länge vågar jag mig bara på linlöpning. Har kört lite med kick-biken men cykel – det vågar jag inte. För styrka har vi kört lite med kedjor i dragselen. Asta trodde att hon var fastbunden, medan Robin for iväg som ett skott ;)

Nä, det får bli ändring på det här!

Grattis Robin – två år idag!

♥ Min lilla kille har blivit stor ♥

Stort grattis till hela Michael Jackson-kullen som fyller två år idag!