Uppflyttning i spåret

I lördags var vi i Tingsryd på appell spår. Först var det budföring, i långt blött gräs… Budföringen gick inte så jättebra. Asta var mer intresserad av att lukta i gräset än att hälsa på mottagaren. Gjorde en lov bort mot henne och i tillbakaskicket kom hon med så hög fart att hon kanade på sidan vid ingången och hamnade en bit bakom mig innan hon satte sig i ursprungsposition (= 8/7)

Sedan var det dags för spåret. Spårmarken var en kortklippt, torr stubbåker med vildsvinsbök och så kraftig blåst. Det kändes som om detta skulle kunna bli riktigt svårt – främst med tanke på vinden och att det tog i mer och mer allt eftersom tiden gick. Vi gick en kort runda och satte oss sedan vid bilen för att vänta in vår tur. När domarna kom till ekipaget före oss gjorde vi oss klara (tog fram sele och lina). Först satt vi så att vi såg grannen men eftersom Asta blev lite otålig av att se dem (och jag lite orolig eftersom de hade det lite besvärligt och inte hittade slutpinnen) så flyttade jag till andra sidan bilen istället (den sida där spåret gick). Asta var helt fokuserad på att gå på spåret så när domarena kom var det bara att släppa på henne (och då en liten bit bortom startmarkeringen *finss* ). Hon spårade fantastiskt!!! Domarna var imponerade men vi fick ändå ett halvt poängavdrag av den ena domaren för avlämnandet av pinnarna (så det ska vi träna vidare på) = 10/9,5.

Lydnaden var inget att skriva hem om denna gången heller :/ Men vi fick i alla fall ihop poäng så att vi klarade oss, med råge. Nästa gång blir det iaf INTE externbelöning!!!

Nu blir det lydnad i tvåan och någon gång under nästa år hoppas jag att vi ska kunna ställa upp i spår igen…

Lägesrapport lydnad

I söndags efter lydnadsdelen tänkte jag att jag nog gjorde bäst i att skjuta upp debuten i lydnadsklass II. Det gick ju inget vidare och saker som hon normalt sett kan var som bortblåsta. Men, det fanns ljusglimtar också det måste jag medge. Så jag bestämde mig för att kavla upp ärmarna…

Fylld av ny energi gav jag mig ut igår kväll och körde rutan. Hallå! Var är min hund som nästan kunde detta för ett tag sedan. Testar igen… Nix, targeten måste ligga i rutan annars går det inte, då letar hon efter den. Ok, vi backar ännu längre – targetöverföring… Humm, vad är nu detta – det här förstår jag inte, tycktes Asta tänka! Det var bara att lägga ner för stunden och köra något hon kan – hoppet!!! Jo, det gick jättebra. Skönt. Men det är kanske klokast att skjuta upp debuten ändå.

Provade idag på lunchen hur det står till med ställandet och apporteringen. Wow, vilket ställande – det går framåt. Körde på långt håll med godis bakom. Först med ett ”Kom, varsågod” – full fart, tvärnit. Sedan ”Kom, stanna…. Varsågod” – full fart, ok inte tvärnit men näst intill. Sista gången utan godis bakom och hela momentet ”Kom, stanna… Hit” – bra fart, näst intill tvärnit (hon har sån fart – lite saktare så skulle hon nog få stopp snabbare) och bra fart in till utgångsposition. =D Apporteringen blir bättre och bättre. Bättre fart, mindre tugg, bättre ingångar… Satte henne, gick ut med apporten ca 20-25 meter, skickade från utgångspos. KB för bra fart och lät henne sedan köra hela momentet två gånger. Så det tar sig.

Ang rutan så tänkte jag nu prova Fannys modell (Pis ruta), det vi kör nu funkar bara inte! Och så blir det kontaktövningar i drivor!!!

Rapport från spåret

Så var det gjort, debuten i bruks… Var nere i Knisslinge och körde appellspår. Sov bara ett par timmar natten innan – hade fått någon släng av magsjuka… Nog sagt om detta, kan bara konstatera att jag inte var i mitt livs form! Spåret gick bra, jag gjorde förstås bort mig lite i starten men Asta spårade jättebra. Vi hade lite otur, spåret gick ute på en åker och det blåste ganska kraftigt. Längst ut låg mitt spår delvis i lä bakom en ladugård men där blåste det istället runt så spårningen blev väldigt ryckig där, Asta tappade bort spåret (missade här en pinne) och vi fick ett litet stopp. Men hon kämpade på, kom på igen innan sista vinkeln och tog sedan slutpinnen – yes. En missad pinne, ett stopp och en tveksam spårstart (som helt och hållet var mitt fel) = 7/7. Budföringen gick bra (med tanke på att vi knappast tränat detta). Att ha en hund som snabbt införlivar andra människor i sin flock har sina fördelar. Så jag trodde nog att hon sulle springa ut till hjälpföraren – det som jag däremot inte var säker på var om hon skulle på dennes kommando. (De få gånger vi har tränat lägger hon benen på ryggen och rusar ut och tvekar lite i starten på vägen in.) Hjälpföraren fick skicka två gånger men Asta sprang som om hon hade eld i baken både ut och in och gjorde snygga ingångar till oss båda (en höger/vänster och en vänster/vänster vilket imponerade på domarna ;)) (9/9). Platsliggningen gick också bra (9,5/9,5) skruvade dock lite besvärat på sig. Sedan tyckte nog Asta att hon hade gjort sitt… Det hon ifs gjorde bra var inkallning (10/9), hoppet fick hon lite slarviga islag på, 8/8. Men de andra momenten var tyvärr inget att skriva hem om. Å andra sidan var vi med för att lära… Det blir en annan grej att köra bruks med tanke på delmomenten och att det tar så mycket längre tid – får försöka skapa lite justa rutiner. Och resultatet då? Jo, vi blev iaf godkända, 10,5 poäng ifrån uppflyttning… We’ll be back!!!

Utställning Sofiero

Åkte ner till Helsingborg tidigt på morgonen. Det bjöds på ett stålande väder, dock lite kallt i vinden på morgonen. Hade inte några större förhoppningar på dagen eftersom madame är ordentligt urfälld för stunden. Asta börjande med att hälsa på domaren med tassarna på axlarna och satte sedan en väldig fart i ringen. Och det är klart – så bajjig som hon visade sig vara – så var det kanske inte så konstigt att det blev hög fart och konstig svansföring. Vi som gått en så’n lång runda innan det började… Det blev iaf en etta i kvalitet och en andraplacering i klassen. Och det blev en trevlig dag i solen, eftersom vi åkt en bit stannade vi tills BIS-finalen var över, så det blev en lååååång dag!!! Asta tyckte att det var lite halvtrögt men hade trevligt sällskap av K9 Devil (som hon blev så förtjust i – eller vad det kanske i hans husse… =) ).

Kul att träna?!

Håll utkik efter Hundtränaden 2009. En kreativ och inspirerande träningsbok för alla som gillar att träna hund. Spännande författare!!! Och med en snygg Vit herdehund ;)

Några bilder

Det var härligt väder här om dagen så jag tog kameran med mig ut på lunchpromenaden. En massa bilder blev det som vanligt – men en del lite utfrätta och en del lite oskarpa… Men några som man kunde jobba med blev det.

Denna bild kan du gå in och rösta på under september månad som månadens bild på Vit Herdehunds officiella webb – gör gärna det =)

En något utfrätt bild (som jag säkert skulle kunna justera) – men husses favvo (just nu iaf)