Hjälp, jag har en röd/svart hund!

I går kväll var vi uppe hos Malin för att hämta Asta som varit där under eftermiddagen och kvällen. Ingen hemma! Är förstås ute en sista promenad med hundarna… Efter en stund kommer Malin – utan hundar!!! De hade dragit iväg, Malin hade gått och ropat på dem en stund och var på väg hem för att meddela oss denna nyhet :) Två löptikar på rymmen… Vi gick ut och ropade och till slut kom Asta, med Cassandra strax efter sig. Två röd/svartfärgade hundar… Ja jisses vad skitiga de var!!! Så när vi kom hem blev det till att schamponera hund mitt i natten. Och vit, det är hon fortfarande inte…

Löpa eller inte löpa

Jo, då – visst kom det ett löp. Tidigare än beräknat (min beräkning alltså)… Vi får hålla tummarna för att det är slut eller i sluttampen när vi ska till Stockholm!!! (Borde vara så :/)

Spårträning och hänga med på jaktträning

Var på Vishult i helgen där en ivrig Puzzel väntade på nya roliga upptåg. Två laddade hundar som bara väntade på att det skulle hända en massa kul saker. Det är ju ofta mycket aktiviteter på gång för dessa två när vi är där. Och Puzzel som just nu är lägenhetshund, han är så full av förväntan! Marie var ute och la spår till både Asta och Puzzel. Tänkte att jag skulle testa henne i spår som inte jag lagt. Det var dock ett tag sedan vi körde spårträning så jag bad Marie att inte lägga för svårt. Hon hittade alla pinnar utom en, men hade svårt att fokusera ordentligt på spårarbetet (kanske kombination av annan spårläggare och den knastertorra terrängen). Distraherades även av andra saker, som ett grävlingsgryt och en gammal rådjursskank (men den brydde hon sig som tur var inte så mycket om). Puzzel jobbade bra i spåret trots att det var så torrt och det är kul att gå med och kolla hur de jobbar, Marie och han!

Dagen efter fick vi hänga med på ett hörn när Eva och Lina (jaktlabbe) tillsammans med Marie och Puzzel (flatte) körde jaktträning. Långa linjetag (ca 70-80 meter)… Asta var helpeppad! Det där är såååå kul och när Marie gick ut med apporterna blev hon alldeles till sig. Svansen gick som på en propeller och hon försökte kasta sig iväg. Och det duger ju inte om man ska vara med och jobba – så det blev till att plocka fram klickern och klicka fram en lugnare Asta =) Lina skickades två gånger, sedan Puzzel och så var det Astas tur! Jo, då – lite långt var det men hon jobbar på som bara den, söker nya ytor, greppar ordentligt och kommer in med den. Ska bara få henne att hålla fast den längre, nu släpper hon den gärna precis när hon är framme. Men oj, vad hon tycker att det är kul. Körde ytterligare en gång med lite kortare avstånd. Sedan var det en trött Puzzel och Asta som först tog sig ett dopp och sedan knoppade in på köksgolvet.

Lydnad Växjö

Hade först inte tänkt tävla denna dag… Asta är sig inte lik – lite disktrasa över henne – ungefär som hon brukar kännas i början av löpet. Humm, kanske är det på gång med just det. Kan inte komma på att hon varit sådan tidigare innan ett löp, men hon har ju å andra sidan inte löpt så många gånger ännu. Och jag hade räknat ut att det var i augusti som det skulle ske… Gick en runda och sedan anmälde jag oss, hon kändes ok väl på plats. Platsliggningen, hummm, när vi blev kommenderade att koppla loss hundarna satt Asta och kliade sig för att sedan börja slicka sig i baken. Inte någon fråga om förarna var klara här inte!? Drog snabbt till i kopplet och fick henne att sluta… Ingen bra början och mycket riktigt så efter en stund (typ 30 sek) sätter hon upp nosen i luften, reser sig, tar ett steg, lägger sig och knaprar i sig några små delikata kaninlortar!!! :/ Ja, ja där rök chansen till ett förstapris… Såg sedan till att dra igång henne ordentligt innan det var vår tur igen. Gick ner och badade, busade och ”dansade”. Introducerade lite extra god belöning (kattmat i form av ren tonfisk) – hon blev heltänd… Eller lite övertänd skulle det visa sig. Men apporteringsträningen börjar i alla fall ge resultat!!!

Platsliggning: 0 (reste sig)
Tandvisning: 10
Linförighet: 7,5 (långt fram, ss, luft)
Läggande: 7,5 (dk, sakta läggande)
Inkallande: 10
Ställande: 7,5 (långt fram, steg)
Apportering: 8 (tugg)
Hopp: 8 (avslut, sitter snett)
Helhetsintryck: 8

Resultat: 139,5 p

Lydnad Lessebo

Jisses, vilken dag… Drygt 30 grader i skuggan och då har man fått för sig att tävla… Dessutom på självaste fördelsedagen – Astas alltså. Kom dit tidigt, anmälde oss och gick en maklig promenad i skogen eller rättare sagt det som varit skog (jo, några träd stod ju kvar men det var glest på sina ställen). Tränade platsliggning ett par gånger – gick perfekt. Satte mig sedan i skuggan av bilen och slappade tillsammans med Asta. Ettan gick sist denna dag, klockan är elva och solen gassar – ingen skugga på appellplanen här inte. Platsliggning i solen är ju ok – men sedan… Jo, då – platsliggningen gick mycket riktigt perfekt! Sedan var det till att vänta på vår tur, lite peppning, lek med trasa och ”dans”. Och när Asta kommer upp på appellplanen och det är våran tur blir hon tveksam. Tandvisingen, drar sig undan lite (och jag som varit rädd att hon istället ska knocka domarna). Linförighet, nix något som inte stämmer – seg och tveksam, hon är inte med alls. Läggande, utför inte. Inkallning, lite seg men rätt ok. Men jag ser ju på henne att detta är inte riktigt vad hon vill pyssla med denna dag. Har svårt att få henne med mig mellan momenten. Ställandet, ställer sig men tveksamt. Vi härdar ut… Apportering, nix spottar ut. Varför bryter jag inte? Sista – hoppet – Astas paradmoment tillsammans med inkallning… Nej, där var något läskigt borta på åskådarbänken just bredvid… En liten kille med ett jättestort modellflygplan, som tydligen just var klart för take-off när vi närmade oss… Nähe, nu bryter jag inte!!! Nu ska vi hoppa Asta, tänkte jag, eller att du gör någonting annat men vi kan inte avsluta så här. All möda i världen att få henne på rätt håll. Nix, släpper inte killen med planet med blicken. Domaren ser ytterst tveksam ut när jag förklarar att vi kör momentet ändå trots att hon sitter vänd åt fel håll – hon måste tyckt att jag var en jubelidiot. Hopp! Nej, men hon springer runt och sätter sig bredvid mig – jag är nöjd!!! Avvaktade sedan de resterande tävlande innan vi återigen gick ut på planen för att busa. Lite tveksam till att börja med men till slut kom hon igång. Undersökte platsen där killen suttit och allt var ok igen…

Att träna på: störning i form av små barn med gigantiska modellflygplan ;)

Platsliggning: 10
Tandvisning: 8 (lite försiktig)
Linförighet: 5,5 (sträckt koppel, luft, ss, sitter ej)
Läggande: 0 (släpar, ligger ej)
Inkallande: 9 (avslut)
Ställande: 7,5 (flera steg)
Apportering: 0 (utför ej momentet)
Hopp: 0 (utför ej momentet)
Helhetsintryck: 5

Resultat: 114,5 p

Lydnad Älmhult

Tja, hur ska man sammanfatta debuten. En okoncentrerad början som tog sig… Hur som helst så räckte det bara till ett tredjepris och det blir till att träna platsliggning – denna nyfikna hund =) och förstås fortsätta med apporteringen (här hade jag kanske väntat mig en nolla).

Platsliggning: 0 (reste sig)
Tandvisning: 10
Linförighet: 7 (ss, nosar, okonc)
Läggande: 0 (utför ej) Trots dk
Inkallande: 10
Ställande: 8,5 (steg)
Apportering: 6 (tar tidigt, släpper)
Hopp: 9 (går på tl kommando) ??? Den var jag inte med på!
Helhetsintryck: 8

Resultat: 125,5 p

Träningstävling

Eftersom vi hade fest på kontorshotellet där jag sitter (och jag var med och arrangerade) fick Axel den stora äran att gå på den avlutande träningen i lydnadsettan. Det visade sig att det skulle vara en träningstävling!!! Häftigt, Axel som normalt aldrig tränar tävlingslydnad med Asta. Men det gick bra och Axel var mest orolig för att själv göra fel =)

Platsliggning: 9 (kryper)
Tandvisning: 10
Linförighet: 9
Läggande: 0 (lägger sig ej)
Inkallande: 10
Ställande: 8 (dk)
Apportering: 6 (tugg)
Hopp: 10 (mycket bra)
Helhetsintryck: 8

Resultat: 161 p

Så har vi klarat av MH

Det har varit ganska mycket på gång för Asta. Först var det MH på Växjö BK. Vi blev på plats tillfrågade av Maria Selin (Kennel Chanco) om det gick bra att hon gick med oss. Hon skulle fotografera ett MH för en dansk utgåva av Kerstin Malms bok ”Hunden, Människan, Relationen”. Så nu får vi se om vi kommer i tryck också… Det var lite struligt, plötsligt under ett moment dök det upp två personer som inte varit med från början. Nu är ju Asta en hund som gillar människor, att hon skulle dit och hälsa gjorde ju inte någon större skada. Det var nog värre att husse gick med särskilt under momentet Aktivitet. Hon påverkades dock av momenten under tiden och hade lite med sig till slutet då hon inte ville leka. Och kanske därigenom svarade lite på skotten (normalt gör hon inte det varken för skott på skiva, skott på håll eller dummykastaren). Beskrivaren tolkade det dock som att hon var något ovan vid skott…