Och så här gick det…

Just det – vi var på anlagstest i tisdags. Man kan väl säga att uppladdningen kunde varit något bättre :/

Det började med att Asta började löpa (vi misstänkte iaf detta)… Fick ringa och kolla om vi var välkomna ändå – och det var vi såklart! En bra stund innan vi skulle vara på plats blev det en rastningstur rund ängarna vid brukshundklubben. Eftersom vi var ute i god tid stannade jag för att kolla på fotboll en stund – på håll. Mellan mig och planen finns en stor äng (med kor). Asta nosade runt lite och lade sig sedan ner eftersom det ändå inte hände något. Och plötsligt… Ett jättetjut! Asta flyger upp och skriker – alldeles till sig. Elstängsel!!! Om man ska hitta något positivt i detta så var det dels att hon kom och pressade sig mot mig för att söka trygghet och att hon sedan utan vidare hoppade in i buren för fortsatt trygghet! Man har ju lust att banka sig med något hårt i skallen – dum matte, dum matte!

Men det gick bra! Trögt i början men det tog sig. Så nu är det bara att köra på!