Trötta men nöjda

Vi har haft det så trevligt i helgen Asta och jag. Kom fram till Norrköping eller rättare sagt Svärtinge vid starx efter nio på kvällen, efter en ganska dryg resa. Det var så dimmigt på sina håll att man knappt såg vägen framför sig och så när det är mörkt, man tappar referensramarna och omgivningen känns nästan overklig. Blev mött i dörren av Rebecka, Victoria och en överraskad Puzzel! Asta var inte så imponerad av Puzzels kärleksförklaringar, hon var mest bekymrad över det hala golvet i hallen (exakt likadant som vi har på flera håll i vårt hus…) Men efter ett tag glömde hon bort det. Vi åt kvällsmat, gick husesyn och socialiserade en stund sedan kröp vi till kojs i vårt lilla rum. Det är verkligen ett jättefint hus de har fått tag i! På lördagsförmiddagen var jag ensam hemma med Rebecka och hundarna och passade på att slöa framför TV:n och Vinterstudion med varm choklad och knäckemacka. Mys, mys. På eftermiddagen tog Marie och jag med oss hundarna på skogspromenad. Puzzel ”löpte amok” i skogen (som vanligt när vi är med, fniss) så det där Championatdiplomet, det konstaterade Marie att hon får hänga med baksidan utåt, hahaha). Han galopperar liksom bara iväg dit näsan pekar, Asta hänger på en bit sedan måste hon kolla så att vi andra är med och kallar man på dem kommer hon direkt. Hon hittade däremot ett par djupa, härliga dyhålor att bada i så med oss hem i bilen hade vi TVÅ svarta men lycklig hundar! Direkt in i duschen… Faktum är att hon faktiskt gillar att duscha – om vattnet är ganska varmt – då står hon helt stilla och bara njuter. Men hon borde bli bättre på att skaka av sig vattnet INNAN hon lämnar kabinen!!! På kvällen var det fullt hus med gäster så vi kom i säng ganska sent.

På söndagsmorgonen bestämde jag mig iaf för att åka till Stockholm. Fick sällskap av Victoria som ville följa med och vi hade det jättetrevligt! Asta var först lite stressad när vi kom in på Mässan men efter att vi slagit oss till ro och Victoria borstat henne la hon sig på sin bädd (den är sä j-drans bra den där bädden) och slappade. Sedan var det uppvärmning och dags för ringen. Denna gången verkade hon tycka att det var helt ok att springa ett par varv. Men det var en trist domare… Brukar aldrig uttala mig om domarna annars. Det kändes som om han tyckte att det var mest besvärligt att vi var där. Ungefär som när man kommer till vårdcentralen och stör :/ (Ups…) Hur som helst så fick vi en etta och blev trea i klassen. Inget superresultat men helt ok. Jag var däremot hypernöjd med hur min lilla höna för sig bland alla dessa människor och hundar. Visst, till viss del stänger de av men idag var hon lugnet själv, ville nog busa lite med Nova (White Parthenos Opal) men annars fick det vara. Vi får tacka Puzzel för det – hon var liksom redan ”avbusad”. Hälsade lugnt på monterhundarna på rastorget, ställde upp för fotograferingar och blev klappad av mer eller mindre underliga människor. Det var tom så att jag tog tillfället i akt att köra lite klickerträning vid cafeterian på rastorget – blev inspirerad av Göterborgsmänniskorna som körde i Nordstan! Vi tränade bara en kort stund men det var som om bara hon och jag fanns, bra! Victoria filmade lite, fast på väldigt nära håll. Passade på att köpa hundgodis, ett par klickers som man kan anv även med handskar på och en smart vattenskål att ha i bilen. Asta valde ut den helt på egen hand – jag såg den inte först trots den chockrosa färgen… Trötta men nöjda styrde vi kosan ”hemåt”, åt och somnade!

Och förlåt Helena… Nästa gång lovar jag att vi kommer och hälsar på eller iaf hör av oss i tid!!! Och grattis till ytterligare ett förstapris…