Blöt, blötare, blötast

I veckan har jag inte hunnit skriva något, det har varit fullt upp. Vi har passat på att tränat på lite olika ställen – bl a på brukshundklubben och hundklubben i Ljungby. Men vid varje tillfälle har vi varit ensamma, tyvärr…

Så i lördags var jag och Lotta ute hos Catja (som jag gick lydnadskurs för i våras) och tränade. Kollade av alla momenten i tvåan. Märktes tydligt på Asta att vi inte tränat med så mycket störning. Sedan att det regnade hela, hela tiden gjorde kanske inte heller saken bättre. I två timmar var vi ute i regnet och jag noterade att mina kläder var inte längre så motståndskraftiga mot vatten :(

I söndags åkte jag och Asta – lantlollorna – in till Växjö en stund. Tänkte ta en trevlig promenad runt Växjösjön och en tur upp till brukhundklubben. Promenaden var väldigt trevlig. Asta sköter sig exemplariskt. Det är en fröjd att promenera med henne. Hon går mestadels lös men ska sluta upp vid min sida så fort vi närmar oss någon. Har full respekt för att man ska hålla hundar kopplade men ibland kan ett osynligt koppel vara starkare än ett i läder. Passade på att busa och träna en kort stund när vi kom förbi Södras stora gräsplan. Jag har för mig att det är fem kilometer runt sjön och vi gick i raskt tempo så på slutet blev jag jättesvettig. Det regnade så klart hela tiden och det var äckligt att bli blöt både från in- och utsidan! På slutet fick Asta tokrycket på en av sandstränderna och for som en vilde fram och tillbaka i sanden, hoppade och grävde. Hahaha, hon har verkligen leksinnet kvar – härligt :)

Lotta och jag har pratat om att försöka få till lite träningstid i ridhus. Efter helgen ledsnade vi på att vara så himla blöta hela tiden. Och nu blir det ju dessutom mörkt så tidigt om kvällen…