Det var sannerligen inte igår…

Robin poserar i snöskrud

Man skulle kunna tro att bloggen gått i graven – och visst skulle man kunna påstå det. Men då har den just återuppstått… Egentligen är det urtrist att jag inte hunnit med att skriva här som jag skulle vilja. Det har varit nyttigt och roligt att läsa om vad vi haft för oss under årens lopp. Men, men – nu är det som det är…

Trädgårdsvakt

Det har hänt mycket under 2012, speciellt för Robins del. Året började med ett 1:a pris i lydnadsklass 1, under vårkanten blev vi på första försöket uppflyttade till lägre klass i brukset. Vi fortsatte med en rad starter i lydnadsklass 2 och om det inte hade varit för en trött och seg matte eller en löptik som deltog på en tävling hade han tagit det där 1:a priset i 2:an mycket tidigare, men nu smällde vi till på Vit Herdehundklubbs KM vars lydnadsdel i år var förlagd till Kamlar BKs officiella lydnadstävling.

Vi har också hunnit med att starta i lägre klass spår, men tyvärr missade vi spåret. Målet var att bli godkända, eftersom vi inte hade all moment klara. Vit herdehund behöver hundar som går i bruksklass på utställning :) Jag får helt ta på mig missen eftersom jag tror att jag påverkade Robin under spåret. Det hade varit tävlingar dagen innan på samma mark och det var ett ställe som han började irra runt och jag höll inte huvudet (i värmen) riktigt kallt… En av domaren var i alla fall väldigt förtjust i det han såg vid förberedelserna innan starten och påsläppet så han blev lite bedrövad när vi kom, korta på pinnar. Vi hade fått 10-10 på påsläppet, fast det hade vi ju ingen nytta av mer än att man blev taggad inför kommande tävlingar.

Vi har hunnit med MT och godkänd exteriörbeskrivning vilken från och med i år innebär att Robin får titeln KORAD. I och med det godkända MTt blev han samtidigt Svensk utställningschampion, SE UCH. En resa till Åland resulterade i ett finsk cert och senare fick han ett cert även i Norge. Så om inte finska kennelklubben gjort en totalomvändning så är han även FI UCH och NO UCH. Vi får se vad som händer…

Nu i höst har jag dammat av Asta på lydnadsplanen. Trots bedrövliga förberedelser med utebliven träning, skott och annat elände höll hon ihop så bra att hon med råge fixade ett 1:a pris i 2:an. Hon har en lite annan inställning till träning, så nu ska vi gå på 3:an så får vi se vad som händer.