Till slut – liten träningsfilm med Robbe

Så äntligen har jag installerat programvara för att komma åt mina videofilmer. Hittade en riktigt söt på Robin när han är liten, ska lägga upp den också. Men här en liten film på dagens träning. Mycket lek och så lite träning på det :)

Tja, det ser ju inte helt tokigt ut ;) Det finns oändligt att fila vidare på men han är otroligt rolig att träna tillsammans med så jag ser verkligen fram emot all träning vi har framför oss :)

Har också börjat komma in med alla föremål direkt vilket förstås är viktigt för att det ska funka bra med föremålsbelöning plus att det ger en bra grund för apportering längre fram. Vi har också jobbat mycket med olika typer av belöningar, lek på en massa olika sätt och olika typer av matbelöningar aktiva och passiva. Känns som om en bra grund att bygga vidare på :)

Multiträning med Asta

I går var jag med Asta tillsammans med Johanna, Grimm och Liam på Älmhults BK och hade multiträning. Körde spår, lydnad, lite freestylemoves och agility. Och så trevligt att bli hälsad välkommen i klubben :)

Asta-pasta :)

Robin fick tyvärr stanna hemma eftersom har har fått ett litet hål på hornhinnan. I fredags ville han inte titta med ena ögat så vi åkte till vetten för att få det undersökt. Efter undersökning med infärgning av ögat visade det sig att det fanns ett litet, litet hål på hornhinnan. Förmodligen har han fått något i ögat när han farit fram i skogen och det är inte så konstigt, men han har lite otur… Fick istället följa med husse på en skogspromenad.

Asta var helt tokig i bilen så efter att jag lagt spår tog jag ut henne så att hon fick gå det på direkten. Sedan la jag ett nytt spår som fick ligga en stund. Då var hon lite lugnare, spårade bra och markerade pinnarna ok.

Sedan åkte vi till klubben för lite lydnad. Jag hade bestämt mig för att köra igenom hela tvåan, tävlingsmässigt med kommendering, för att se hur hur vi låg till. Gick bra med tanke på att vi inte kört momenten på länge. Låg på platsen, även om det inte var andra hundar med, men det brukar inte vara det som är problemet… Ligger hon på platsen så har vi så pass mycket marginal i de andra momenten att hon fixar det även om hon inte presterar på topp.

Efter Johanna sedan hade kört skulle jag visa våra freestylemoves – det finns visst två obligatoriska moment i första klassen, slalom mellan benen och snurra. Asta tycker att det är så jäkla kul att göra detta så jag får nästan fundera på allvar att prova. Hur som helst, när vi kört en stund började dom skjuta på pistolskyttebanan som ligger en bit från klubben. Asta stelnar till och lyssnar. Shit också, nu gäller det att få henne att jobba, så jag fortsatte med slalom och hon hängde med viss tvekan på. Efter några sekunder verkade hon helt oberörd. Hundarna fick dricka och sedan fortsatte jag med lite agility. Oh, hej vad det gick!!! Det måste vi också prova på riktigt. Körde A-hinder, balansbom, däck, rund tunnel, platt tunnel och gungbräda (fast den tar vi det lite lugnt med). Ja, hoppa det kan hon ju så då återstår bara slalom ;)

Johanna och Grimm kamplek

Fin position = belöning

Bra kamplek :)

Tjoho, nu har jag varit ute en stund och lekt kamplekar med Robin. Han kampar ju som en hel karl :) Lek och sedan sitt med stadga. Brukar blanda lite, gå ifrån honom, runt honom och leka lite med kamptrasan – ger frikommando och han springer till mig och hänger sig som en malle i trasan ;) Jag måste ta mig i kragen och installera mitt filmredigeringsprogram.

Rasspecial och träning

I helgen som gick var vi i Älvkarleby på Vit Herdehundklubbs årliga rasspecial. Tog bara med mig Robin eftersom det är skönt att kunna fokusera på bara en hund. Han är dessutom så oerhört lätt att ta med sig. Dessutom var flera av hans syskon på plats – det var verkligen jättekul! Så lika men ändå olika :) I ringen gick det inte så jättebra, lillplutten kändes seg och ville mest nosa runt och kolla på omgivningen istället för att lägga i en växel och springa. Har ni läst det förrut ;) Men det var kanske inte så konstig denna gången. Lång resa upp, kamperat i bil och hus tillsammans med Grimm (som man, om man heter Robin, måste fjäska för titt som tätt) och träffat en massa hundar bl a syskon och mamma kvällen innan. För att inte tala om vilken värme det blev… Vi fick jättefin kritik och jag är väldigt nöjd med att domaren slog ner lite på Robin och önskade sig lite mer volym – tro jag det – han är ju bara 7 månader! Kom trea i klassen men blev utan HP.

Fina proportioner, 7 månader. Huvud med bra proportioner. Starkt pigment. Välformade mörka ögon. Fina öron, vacker hals och rygglinje. Goda vinklar och passande benstomme. Kroppen har bra djup, lite mer volym. Bra pälskvalitet. Rör sig bra fram, kunde ha lite mer frånspark.

Kenneth Edh som dömde gav öppen kritik. Det vill säga att han berättade om varje hund, hans bedömning av den och varför han placerat den som han gjort. Jättekul och väldigt intressant. Och han gjorde det på ett fantastiskt trevligt och positivt sätt. Mycket bra :)

Var även med i parklass, en hane, en tik och en handler. Denna gången var det det enda kriteriet för att vara med, så sju par ställde upp. Jag ställde Grimm och Robins mamma Bianca. Sedan ställde Carina sin tik Billie Jean tillsammans med Robin (kullsyskon). Jag stod och fnissade lite när Carina kämpade runt med Jeanie och Robin. Då skrattade domaren och sa. – Ja, se valpar. Men kul, det har dom i alla fall! Jag kom på tredje plats och småtrollen dom skuttade till sig en fjärdeplats – det var inte illa det! Bra jobbat Carina :)

Dagen efter var det klubbmästerskap i lydnad och jag var tävlingsledare – tänker inte gå in på det något närmare. Kan bara tillägga att man var rätt så seg i kolan ;) Mest rädd var jag för att Grimm, som vi kamperat ihop med, skulle få för sig att jag plötsligt var en kul figur. Robin låg i bilen hela förmiddagen men fick sedan komma ut och rusa av sig tillsammans med Grimm och ”killen” (Camilla och Andreas helmysiga valp som de fått tillbaka).

I veckan har vi tagit det rätt lugnt. Har tränat signalkontroll med Robin – jo, det går framåt. Men speciellt viktigt är det att komma ihåg att ge frikommando till honom eftersom jag fått bra stadga helt gratis. Trots att han är en ivrig och energisk själ.

I onsdags kväll var vi och tränade på Älmhults brukshundklubb. Jag har gått med i både Älmhult och Ljungby, så nu blir det till att träna ;) Började med Robin som hade lite svårt att koncentrera sig bara på mig, men jag är nöjd. Vi körde ingångar på plan, med fokus – det gick väldigt bra. Sedan lekte vi och körde lite signalkontroll på sitt och stå. Ligg har han fortfarande lite svårt med, dessutom ligger han gärna ner på skinkan så vi fortsätter träna det hemma. Mycket lek blev det och han leker bra, blandade med bytesövningar.

Sedan var det Astas tur. Med henne hade jag planerat att bara köra operation platsliggning och apportering. Men det blev lite till eftersom hon hade en sådan härlig attityd och sådant fokus. Men detta med platsen – jag hatar ett träna det. Skittrist är det och därför går det heller inte bra. Men nu SKA hon ligga tryggt på platsen, jag har gett mig tusan på det. Störningar i form av bollar som far hit och dit är ingen match för henne, det är ju det att jag lämnar henne som är det stora dilemmat. Och vi har provat en massa olika saker, men helt enkelt tränat för lite så nu får det bli ändring på det.

Valplägret hos Klickerklok

Fanny med den bedårade boxervalpen Oskar, 4 månader

Hemma från valplägret hos Klickerklok och det är dags att samla tankarna. Det var tre intensiva dagar för såväl hundar som mattar. Robin skötte sig fint och kämpade på efter bästa förmåga i värmen. Är lugn och trygg när han blir lämnad i bur eller bil, vilket känns jätteskönt. Innehållet var detta:

• Belöningsutveckling
• Självkontroll
• Kontroll och störningssäkerhet
• Shaping/få fram nya beteenden
• Rätt attityd för träning (engagerad, lagom aktiv, tyst)
• Burlekar
• Inkallning
• Avslappning
• Hantering
• Följsamhet

Jag som tyckte att Robin inte kunde något innan jag åkte dit fick bekräftat att visst har han lärt sig en del, även om det återstår oceaner.

Det jag visste att han kunde är omvänt lockande. Burlek visade det sig också att han kopplade snabbt men vi har mycket att leka vidare på där. Klossen hade vi tjuvtränat på så det kunde han direkt. Fast ibland glömmer han bort att han har ett par bakben också ;) Vid shejpingövningarna när hundarna fritt fick bjuda på beteenden bjuder han gärna bara stå, kanske inte så konstigt eftersom vi ”utställningstränat” lite. Handtarget har vi också tränat tidigare så där erbjöd han direkt fler duttar i handen när det inte blev belöning på första. Hade fint fokus på mig när vi tränade ingångar på planen, även när Thomas agerade störning :)

Något som man alltid behöver bli påmind om är att träna i korta pass. Max 3 minuter när man tränar på detaljer. Handen på hjärtat, det gör man kanske med en valp men våra vuxna hundar… Är man osäker på sin plan, kör bara 1 minut och utvärdera resultatet. Träna 3×3 min – sker ingen utveckling, gör om planen. 2×3 min – blir resultatet sämre, gör upp en annan plan.

Enya och matte leker

Utveckla bra belöningar som hunden aldrig skulle tacka nej till och lek inte bara som belöning utan bara för själva lekandets skull. Man skapar ett beroende hos hunden som ger bättre uthållighet och aktivitet. Detta märks väldigt tydligt på Robin – han skulle aldrig tacka nej till en godbit (nästan) men lek får honom mer laddad och uthållig. Bollar har hittills varit hans grej men ute på promenader går det bra med vad som helst – en kotte, pinne, kopplet. En stor favorit har varit min jackärm och det går bra – han kan hejda sig när jag säger till honom att det räcker. Däremot har han aldrig kampat eller lekt bra med ulliga saker, de har han mest bara velat ligga och snutta på – tills nu!!! Han fick tag en av Pis leksaker, en ullig sak som man kunde lägga en petflaska i och med expanderlina i handtaget. Den blev han heltokig i, så nu har han en egen :)

Och världen är liten… Camilla som hade en briad (Robin inte kunde låta bli att skälla lite på honom) berättade att hennes hund hade skällt på en vit herdehund när han var liten. – Ja, Grimm heter han och han är ju världens snällaste hund. Hahaha, jo det var samma Grimm som vi känner. Johanna, stackars Kaxe hade sett Grimm som en stor vit våldnad ;) Misstänker att Robin såg Kaxe som en stor svart ryamatta som fladdrade omkring :)

Ska bli kul att börja lägga upp planerna för framtiden – så får vi se vad det blir :)

Första skotten

Idag hängde Robin och jag med Eva och Lisbeth på jaktträning :) Vi inledde med att Robin fick höra skott. Jag har varit och är fortfarande lite nervös för detta med skott. Eftersom jag redan har en skottberörd hund, och inte vill ha en till, så kommer jag att försöka träna på detta så mycket jag kan (ska få tillgång till en startpistol!!!).

Vill tillägga följande!
Jag ska främst ha startpistolen för att försöka träna Asta. För henne har det funkat att hon sett mig smälla ballonger, så jag ska prova med att hon se mig skjuta med startpistol. När det gäller Robin kommer jag att fortsätta med att vara ”klumpig” i köket men också att han någon gång faktiskt får höra skott (under kontrollerade former). Vi bor på landet och det händer titt som tätt att någon är ute och tränar inför jaktsäsongen eller jagar (vildsvinssäsongen verkar pågå året om).

Som jag tänker i dagsläget skulle jag kunna avstå skott den dag det blir dags för MH, även med en skottfast hund. Som jag ser det så spelar det egentligen ingen större roll vad MHt visar på skotten, så varför chansa!!! Efter regeländringen för deltagande på MT så vet jag många andra som också resonerar så. Hundarna är i regel unga när man gör MH och mycket kan hända… Istället kan man satsa på förbereda hunden inför MT.

Tillbaka till dagens övning. Lisbeth hade startpistol med sig, en supersöt rosa liten sak (www.hundsystrarna.se). När man ser den känns det nästan skrattretande att man måste ha licens! Vi gick bort och ställde oss ca 100 m från skytten. Slängde ut ett gäng korvbitar i ett godissök. När Robin hade börjat leta och hittat någon bit signalerade jag till Lisbeth för skott. Inte en reaktion. Inte ens ett ryck i örat, ingenting – bara ett ivrigt sökande efter korvbitarna som försvunnit ner i riset och mossan. Tittade upp en gång mellan skotten för att kolla läget, sedan ner och leta igen. Jag stod helt passiv vid sidan om. Inget beröm, ingenting men attans vad skönt det kändes!

När de andra tränade låg Robin i bilen, skötte sig jättebra. Hade lite ljud för sig vid något tillfälle annars låg han helt tyst och kikade under bagageluckan efter de andra hundarna som jobbade.

Under tiden vi var ute och tränade var husse ute på en riktig långpromenad med Asta, så hon är också nöjd. Efter att ha varit ute och skällt lite på hästarna ligger de nu och sover – riktigt, riktigt tungt :)

Visst är den söt – den lilla rosa :)

Finns eller fanns att köpa hos Hundsystrarna. Så inte bara att den syns bra, man bidrar dessutom till bröstcanserforskningen.

På träningstävling med Robin

I går kväll passade jag på att ta Robin med mig när det hölls aktiviteter på Alvesta Hundklubb. Vi var lite extra störning ;) Det var ett gäng som hade träningstävling, olika klasser och samtidigt tränade ett annat gäng agility på andra sidan planen. Fullt med aktiviteter med andra ord. Robin tyckte först att det var lite läskigt med hundar som skällde i bilar och som stod uppbundna. Ville gärna skälla på dem men efter ett tag så började han intressera sig för mig och min mink (har hittat en perfekt leksak för honom – ser ut som ett minkskinn). Låg och tuggade och grejjade med den. Fick godis när han inte brydde sig om hundarna runt om och efter ett tag kunde vi leka järnet :) Både vid sidan av planerna, när de höll på och när de var klara jazzade vi loss ute på appellplanen! Körde lite linförighet och det gör han jättefint, speciellt när jag går framåt (alltså inte backar framför honom). Jättebra träning, målet var främst:

• Inte bry sig så mycket om andra hundar
• Socialisera med andra människor
• Kunna leka
• Slappna av

När jag såg alla blev jag så sugen på att tävla med Asta. Och så bra med en riktig träningstävling – det skulle vi behöva!!!

Robin i mitten av april och han har redan blivit större, håller på att växa ur valppälsen

Ridhusträning – så himla skoj

Idag steg vi upp i ottan för att träna i ridhus, en timme eller så. Det blev så ;) Asta skuttade (som vanligt) av glädje över att komma in i ridhuset. Och jag är så nöjd över hennes härliga attityd och fina koncentration. Inte alls överladdad som när vi var i Varberg och tränade – trots att det var längesedan vi tränade ”på riktigt”. Att hon sedan kommer ihåg momenten är förstås också kalas.

Började med kontakt (mat- och lekbelöningar) sedan fick hon bjuda på beteenden. Vad som helst gav belöning, så länge det inte var samma ;)

Fritt följ
Uthållighet, vanlig/språng. Bra fokus även vid långa raksträckor. Jag tycker att hon har en bra position, men det är alltid svårt att se detta själv.

Rutan
Evigheter sedan vi gjorde detta…
Från långt håll. Först med retning i rutan (jag går dit och leker lite med kongen, går sedan tillbaka och skickar). Snabbt in i rutan – ställde sig i princip mitt i.
Skickade en gång till, efter ett annat moment (som belöning), skickade då snett in mot rutan. Snabb galopp med några ”skuttsteg” på väg mot rutan, står mitt i.
Avslutade med treans avslut på rutan (från liggande). Vek av åt vänster. Snabbt in på inkall, skuttade lite precis när hon kom fram till mig men sedan fint fritt följ.

Inkallning m ställande
I första ställandet stannade hon för tidigt, bröt och gjorde en slät, bra ingång.
Avslutade med ett ställande till, snabbt stå och fin ingång. Belönade med ett rutskick!

Fjärr
Gnällde lite vid andra skiftet. Bröt och började om. Snabba skiften, Dunkar frambenen i backen, men kan vid något skifte till sitt inte trycka till hela vägen upp utan tar ett litet, litet ”kliv” in med ena tassen (om man ska vara petig).

Sedan passade jag på att köra en hel del passivitet, vilket jag har slarvat med tidigare. Det känns ju liksom inte som att träna ;) Men det är precis det vi behöver träna på!!! Kaffekopp fram och så satt vi och spanade in Lotta och Moltas när de tränade.

Efter träningen fick Asta och Moltas busa loss på ängarna utanför. Sedan fick vi fika hos Lotta och hälsa på den nya bäbisen. Asta var väldigt nyfiken, en så’n liten har hon aldrig träffat förut, men pussade såväl bäbis som alla andra :)

Har knappt landat ännu

I söndags var vi ett gäng som var och tränade hos Mona Kjernholm i Varberg. Upp tidigt på morgonen, termometern stod på -22 grader och det visade sig att bilen inte tyckte att det var någon behaglig temperatur att ge sig ut i. Provade att köra en bit, men den inte gick på alla cylindrarna. Fick vända om och köra tillbaka hem och ta den andra bilen, den lilla. Ringde till Johanna som jag tänkt samåka med från Halmstad, hon kunde ju inte vänta på mig. Snöade massivt på väg till Halmstad, bilen var inte tankad, spolarvätskan var slut… Jag blev till slut en hel timme försenad :/ Blev till slut en jättebra dag. Full av träningstankar, idéer, överraskningar och goda skratt! Jag har ännu inte landat och hjärnkontoret har inte lyckats sortera all information :)

Upptäckte att min hund är som förbytt. Var det till det bättre eller sämre? Nja, både och skulle jag vilja säga. Mycket mer action och mer ljud. Fast action är något jag gillar så det blir att ta det onda med det goda och inse att vi har stor utvecklingspotential :) Och kan ni tänka er – hon sprang (snabbt!!!!) hem med apporten och i stort sett lika snabbt in som ut. Johanna som sett oss tidigare fick vara mitt sanningsvittne om att det där var nog bland de bästa hon har gjort (om man bortser från att hon tjuvade och tuggade lite, mindre än tidigare, på apporten). Suget till den är definitivt stort – träning ger färdighet – detta var väl en nyhet ändå  ;)

Jag återkommer när jag samlat mig. Tack Mona, Johanna, Camilla och Andreas för en hääääärlig dag!

Tyvärr har jag inga kort, filmade så länge batteriet klarade kylan men har inte hunnit kolla på det ännu. Hade fel objektiv med mig för att fota inomhus och när vi väl var ute snöade det som bara den, så snöflingorna är det enda man ser :) Kolla in Camillas kort (på Azizis) istället.

Pangar och laddar inför söndag

Snö och kallt är det. Nästan så att man tycker att det kan räcka med vinter nu, även om det är jättefint och härligt (för det mesta). Har provat träna utomhus och pulsade runt för fullt i snön. Det gick inge’ vidare. Jag hade svårt att hålla balansen och gick som om jag hade tittat alltför djupt i flaskan ;) Asta var övertänd och bidrog till mitt snubblande eftersom hon tenderade till att ploga. På vägen gick det bättre – där var ju redan plogat ;) Stackars Asta, hon kommer att få tidernas chock i helgen när vi ska träna för Mona Kjernholm hela söndagen!

Igår var jag tvungen att bada henne efter att hon hade rullat sig i vildsvinsskit – det är mycket vildsvin här nu. Trodde först inte att det skulle behövas eftersom det var fruset – men det stank :/ Känns inte så bra att schamponera nu, får svepa in henne väl om hon behöver ligga i bilen på söndag.

Har varit ute och pangat idag också.

Attack!!! Lite av luften gick ur ballongen i kylan.

Men den gick samma öde till mötes som alla de andra…

Sist men inte minst måste jag lyfta vår granne till skyarna, tror kanske att det är sonen i huset… Han har kört runt på åkern här intill – rena autostradan :D